lördag 9 augusti 2008

Kärt återseende!

Jag träffade en mycket kär och efterlängtad vän idag och det var fantastiskt mysigt, roligt och avslappnande. Det var också kul att träffa hennes lilla busfrö till dotter (som är 9 mån. äldre än G) och hennes bonusdotter (ytterligare 4 mån. äldre), samt hennes goa sambo. De bor i en Skånlänga mitt i ett skånskt paradis, och även om det är en del att göra rent renoveringsmässigt, så är jag avis :-) Vill också ha hus och trädgård (mer av det första än av det andra kanske...)!

Claes och jag är verkligen lyckliga, vi finns för och älskar varandra lika självklart som luften vi andas och vi lever ett liv, som med alla sina vardagligheter och rutiner är underbart!
Med det sagt, så tror jag att det jag längtar efter och det jag kände idag, var att ett hus och allt som kommer med det, är en framtid och ett gemensamt liv i fysisk form.
En symbol helt enkelt. Ett kärleksbevis som ständigt pysslas om på samma sätt, samma självklara sätt rentav, som förhållandet själv. Och det längtar jag efter, trots att jag vet att det innebär en massa måsten och plikter, för att inte tala om det ekonomiska.

Men det är ju just det som är grejen också. Om man verkligen vill ha detta, tillsammans med en annan människa och om man fortfarande, trots nertrampade golv, tapeter från tapethelvetet och aldrig sinande måsten ang. renovering, kan skratta och se och ha drömmen och framtiden framför sig... då måste det ju bara vara rätt, eller hur? Både köpet och kärleken menar jag.

Jag tror (och jag vet att det låter som att jag kanske är full och sentimental eller så, men det är faktiskt bara bubbelvatten jag sitter och klunkar i mig)... alltså, jag tror, att äkta, riktig kärlek, är självförsörjande på så vis att den när sig själv. Och kanske är det för att jag ser oss i dem och därför "vet" att deras kärlek är lika stark och äkta som Claes´s och min är, som jag också kände allt detta när jag var där. Och därför ser jag kanske också alla dessa symboler helt plötsligt. Jag menar, jag har ju trots allt varit hemma hos andra som har flyttat ihop och/eller renoverar och/eller köpt nytt, men det här har aldrig synts mig så tydligt förr.

Jag skulle kunna avsluta med ett "ja, eller så är det för att jag är så trött och flummig :-)", men nej... jag tror inte det. Det må låta flummigt, men jag känner verkligen så här.

God natt!

Inga kommentarer: